Jag saknar dig, bloggen. Har inte skrivit ett ord på flera månader. Inte för att det inte händer nåt utan snarare tvärtom. Det är så mycket hela tiden. Hela. Tiden. Min hjärna är helt slut. Inga roliga formuleringar orkar produceras av pekfingret längre. Och det är jättesynd för jag tycker ju så mycket om att skriva.
Barnen börjar bli stora. Samtidigt som man på ett sätt kan koppla av och inte ta hand om dem på samma sätt som när de var små så är de mer tidskrävande än någonsin. Fotboll, scouter, skjutsa, hämta, berg av tvätt, disk, äta hela tiden, kompisar i alla hörn, vattenkrig, var är min mobil?, har du sett mina shorts, skorna är för små, får jag baka, jag är hungrig, jag har tråkigt, får vi ha sovis... Overallt ligger det strumpor, kläder, gympapåsar, blöta handdukar, benskydd, gräs och disk. Och så ska man hinna jobba, 40 timmar i veckan, två-tre timmars pendling varje dag, plus flyg kors och tvärs över Sverige. Byta tvättmaskin, köpa däck, ska vi försöka byta fönster?, mossig gräsmatta, ogräs i rabatten. Aldrig sova mer än 6 timmar per natt. Jag har en vän som säger att man lever ett rikt liv. Det tänker jag på när det är som värst. Jag är inte stressad, jag har ett rikt liv.
Nu är det dags för midsommar och tre veckor till semestern. Scoutläger, Kolmården och Stockholm ska den innehålla. Och förhoppningsvis lite vila... Jag känner mig som världens tröttaste människa ikväll. Men det går över. Och imorgon är jag troligen hyfsat pigg och glad igen. Men nåt roligt, det orkar jag fan inte skriva ikväll.
Önskar er en skön midsommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gör mig glad - skriv en rad! =)