Om Potatishäxan

Jag är en 37-årig gift tjej med två barn och hund, bor i radhus utanför stan, kör en Skoda och gillar att läsa. Har son-namn och gifte mig i en vit liten landsortskyrka med bakelseklänning och trerätters-middag på bygdegård. 

Så jävla osexigt det låter. Men det är ju sant. Det är jag. Från en vinkel.

Vi börjar om. Jag kan också beskrivas så här:

Potatishäxan är en cool och jävligt rolig brud i sina bästa år. Älskar att vara med sina ungar trots att de kan vara apiga och sin man när de väl får tillfälle att umgås. Gillar slemmiga godisgrodor, kaffe i alla former, lufttorkad skinka, polsk korv, tequila, Kvarteret Skatan och böcker av alla slag. Bor i äkta retro-radhus och odlar tistlar i rabatterna. Drömmer om att kunna åka till Krakow en gång i månaden. Sover i en skitgammal säng med alla familjemedlemmar klistrade vid kroppen. Nås säkrast via e-post, Facebook, Instagram och Twitter och lämnar inte huset utan sin iPhone. När hon någon enstaka gång lyckas vara alldeles ensam hemma brukar hon leka popstjärna och sjunga i låtsasmikrofoner. Är en fena på Singstar och vill gärna vara smartare än mannen sin (vilket hon är, men mannen ifråga vägrar erkänna det). 

Det är också sant. Det blir liksom lättare att tycka om sig själv och sina avigsidor när man bestämmer sig för att man är bra. Cool. Eller rolig. Eller bara helt tillräcklig.

Den här bloggen startade den 10 juni 2008 och fick det pretentiösa namnet Cum libris non solus, som är latin för med böcker är man ej ensam. Målet var en trevlig blogg om böcker och med intressanta kåserier. Det gick sådär. Det har blivit en vanlig egoblogg. 

Varför Potatishäxan?
Potatishäxan finns i Eoin Colfers barnbok "Legenden om potatishäxan". Det ryktas om att bibliotekarien fru Persson skjuter med potatisbössa på barn som inte är tysta på biblioteket. Men det visar sig att hon inte är helt tokig ändå. Som den bibliotekarie jag är (eller rättare sagt var) känns detta namn som det enda rätta.



Jag är förresten från Polen. Här är den vita örnen på röd bakgrund, det polska statsvapnet. Ser mer ut som en överkörd kyckling än en örn.




Mina rötter finns i världens vackraste stad - Kraków.