Förra veckan var jag ute och åkte med jobbet. Karlstad-Stockholm-Uppsala-Linköping på tre dagar med bil. Fyra "framträdanden", 240 personer i publiken.
Denna vecka har jag hållit kurs i tre dagar. Tisdag till torsdag. Efter tre dagars oavbrutet pratande och kundvårdande är man rätt mör. Som ett utsketet lingon, som min kära kollega Ann brukar säga. Men ingen rast ingen ro, direkt efter kursen var det dags för scouterna och firande av St Georg-dagen. Höll på att missa hälften pga olycka och totalstopp på E6. Stressad som fan kom jag hem 17.35 och iväg 17.40.
20.30 var allt klart och jag såg sängen komma närmare. Tills jag kom på att Lillebror ska ha matsäck till skolan imorgon. Ridå. Vill man bara dö då eller? "Vill ha pannkakor mamma!" Chrille jobbar. Jag är nära döden. Hej Ica Maxi, tur att ni säljer pannkakor o plättar, stekta och klara. Mötte en annan mamma från klassen med samma innehåll i korgen.
Nåja. Man får väl vila när man dör, tänker jag. Men jag har åtminstone äntligen beställt städhjälp. Jag tyar inte längre. Vi blir snart fråntagna våra barn pga hemmet är en sanitär olägenhet. Jag hatar att städa. Det finns inget värre. Chrille med. Alla i vår familj är mästarstökare men ingen vill städa.
Nu är klockan 22 och det känns som mitt livs längsta dag börjar närma sig sitt slut. Jag har äntligen hamnat i sängen och om ungefär tio minuter sover jag som en sten.
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gör mig glad - skriv en rad! =)