Åh ljuva 80-tal!

Jag var på 80-talsdisco igår. Oj oj oj, vilken härlig musik! Sundspärlan var knökfull med 60-och 70-talister som rockade loss till låtar som var inne när man de var i den åldern då man lärde sig låtttexter på fem minuter, vilket inte enbart berodde på att man hade fler och yngre hjärnceller utan även på att låttexternas kvalitet och svårighetsgrad var i höjd med Markoolios alster.

I foajén på den ombyggda och väldigt uppfräschade anläggningen fanns det som vanligt karaoke. Jag har efter alla år av ensam karaoketrängtan (där jag inte vågat mig fram mer än när det blivit alltför många tequila) funnit en karaokekompis i form av min goda granne N (som tidigare omnämnts som en ihärdig Singstar-sångare) och var uppe ganska många rundor. Vi sjöng/vrålade allt från Gloria Gaynor till Hasse Andersson och fick till och med publikens jubel efter att rivit av Jag ljuger så bra. Jag är inte helt säker på att de jublade åt oss, men vi säger det. Och by the way - Bengtzingskan måste ha grym kondis, jag trodde mina lungor skulle sprängas, den låten går i 110 och har inte en enda vettig andningspaus. Puh. Jag är väl inte direkt medlem i Linda Bengtzings fanclub men efter detta har hon stigit ett par pinnar för mig.

En mycket rolig kväll med goda vänner var det i alla fall. Det enda som är konstigt är att jag idag varken har träkeps eller är grymt trött. Visste inte att man kunde ha roligt utan sprit. Ok, det var inte helt utan. Men tydligen ganska lite. Eller.... ja, strunt i det! Kul var det i alla fall!