torsdag 14 augusti 2008

Snus, dubbelnougat, lösgodis och galltvål


Snus, dubbelnougat, lösgodis (salt!!) och tre flaskor galltvål, svarar den spanskboende "syrran" när jag frågar vad hon vill att vi tar med till Spanien om drygt en vecka. Falukorv brukar hon också sakna. Men sen IKEA började sälja mat kan man även på Gran Canaria få det allra nödvändigaste från Sverige. En Klippan-soffa och en Kalles Kaviar, tack. Märklig kombination, men väldigt gångbar. Mina vänner i Polen brukar frossa i köttbullar på IKEA, fast för dem är det inte hemlängtan-mat utan exotiskt.

Själv åker jag aldrig från Polen utan ett rejält lager med inlagd vitlöksgurka i bilen. Den är grym. Gurka, vitlök, krondill, salt, häll på kokande vatten, skruva på locket och låt det surna. Mmmmm.
Vissa påstår att köpegurkan från Citygross jallajallahyllor är precis som polsk hemlagad men jag tror dem inte. Ingen gör så god gurka som tant X eller Y. Vi har två väninnor som är världsmästare på att lägga in polsk gurka. När jag var liten kämpade mamma på här hemma i Sverige, men det blev bara urk av alltihop. Salt utan jod ska det vara sa någon. Mamma provade, men icke. Polsk gurka måste det vara, den rätta sorten finns inte här. Pappa släpade hem gurka i bilen, mamma la in. Blä. Då måste det vara vattnet, sa någon annan. Vadå, är det för rent eller? Mamma gav upp. Numera har vi ett abonnemang på gurka. Varje gång vi är i Polen får vi 10-15 burkar med oss hem. Vi övervägde att ta flyget, men pga svårigheter att få plats med sådana mängder gurka avstod vi och tog bilen.

Snart ska vi alltså till Spanien, till den vackra staden Salamanca. Där möter vi syrran med man och barn som vanligtvis håller till på Gran Canaria och vi ska bo i en lyxig villa. Villan tillhör den rike kusinen som passande nog befinner sig på långresa. Passande för oss, minst sagt. Lite synd egentligen för jag har träffat kusinen och hade gärna gjort det igen. Han är en riktigt festprisse och urtrevlig. På syrrans bröllop i Sverige i somras släppte han inte karaokemicken ifrån sig. Tur vi hade två! Han sjöng hellre än bra och det var riktig underhållning. Själv var jag inte mycket sämre, min version av Janis Joplins Mercedes Benz har gått till historien. Fast "brorsan" var om möjligt ännu bättre, vi körde en duett på ovan nämnda låt men han verkade inte veta vilken låt vi sjöng. Han läste texten, men sjöng en helt annan låt. Underbart! Måste tillägga att det var väldigt sent och alla var rätt fulla, man kan skylla på det!

1 kommentar:

  1. vilka underbara reminders syrran!!!

    tänk att ni är här om mindre än 48 timmar!!!!! lääääääääängtar

    puss puss

    SvaraRadera

Gör mig glad - skriv en rad! =)