Nu kööööör vi!

När jag igår sträckte mig efter en cider medan jag höll på att duka in frukosten insåg jag att det var dags att börja jobba igen. Jag är utvilad, färdigsolad, färdigrest, halvt alkoholiserad och faktiskt ganska redo för att möta höstens utmaningar. Fast idag var de ju inte mycket nytta med mig. Jag kom inte ens ihåg portkoden till jobbet. Sen ägnade jag dagen åt att prata med kollegorna om semestrarna och fundera på om nån hade märkt om jag bara slutade att komma till jobbet. Men det tar sig nog.

Ikväll lyckades jag få med mig Ärtan på en hundrunda i Råådalen och har fyllt i en miljon papper från skolan. Jag har också konstaterat att båda barnens nya gummistövlar är försvunna och att Ärtan inte har några regnkläder. Kollat schemat och noterat att ungarna har gympa två gånger i veckan numera (till min stora glädje har de detta på samma veckodagar!) och insett att detta, tillsammans med fritidsaktiveterna, kommer att generera fyra våta gympapåsar plus två till tre simpåsar och två svettiga fotbollsoutfits i veckan. Vilken tur att jag inte skaffat mig några skojiga och tidskrävande hobbies, tänker jag ofta.

Ärtan har börjar fyran i nytt klassrum med nya lärare, vilket hon tycker är otroligt spännande. Märkligt barn, min ärta. Hon gråter floder efter gamla borttagna buskar och vid ett golvbyte, vägrar möblera om sitt rum eller skiljas från sin gamla cykel men byta klassrum och lärare går alldeles utmärkt.

Lillebror började ettan och jag har sjukt dåligt samvete för att han inte vattenkammad och fotad från alla vinklar som syrran blev första skoldagen. Men eftersom vi genomlevde en kraftig klädkris som resulterade i att han gick till sin första skoldag i halvlortiga shorts som fått grävas fram ur tvättkorgen eftersom de var de enda som detta klädpetiga barn kunde tänka sig att ha på sig fanns det inte tid för uppställning och fotografering.

Men än är sommaren inte slut. Det finns fortfarande några cider i kylen och lite vin som måste drickas upp. It ain't over until the fat lady sings.