Rudolf is here

Då kom den, monsterförkylningen. Precis lagom till projektledarkursen som jag och kollegorna deltar i onsdag till fredag. Då kan man ju inte ligga hemma omgiven av snorpapper. Istället sitter jag på jobbet och delar med mig av viruset. Jag har full förståelse för om mina kollegor hatar mig.

Förra gången jag snorade så här var jag på bokmässan och skulle stå och vara representativ. Med Rudolfnäsa och röda ögon.

Men under franska revolutionen hade de varit glada för bara lite snuva, skulle min kära ex-kollega Gunnel sagt. Kära Gunnel som har haft cancer två gånger och nyligen fått sin andra stroke. Så nu kniper jag igen och snorar vidare utan gnäll.

Killen som satt bredvid mig på bussen bytte precis säte. Jag undrar varför.



Fin snok va? Jag är en riktig fräsching!