Fredagssvammel om hälsosamt leverne

Jag omges av hurtiga duktisar. På jobbet snackas det vilt om löparrundor, bro-lopp, gympapass, styrketräning cyklande i ur och skur, långpromenader och skidturer. Folk äter GI. Vegetariskt och ekologiskt. Grönt te. Groddar. Proteinshakar. Vattenflaskor. Promenad på lunchen för att smälta groddarna. På Facebook läser man om spinningpass i ottan.  Allrakäraste grannen är ibland ute innan mitt kaffe ens runnit ner i kannan.

Själv är jag en soffpotatis som bara sitter vid datorn hela dagarna. Känner mig som E.T. när det pratas träning.  Sätter röven på en buss, sen ett tåg och sen sitter jag där på min ergonomiska stol. Förlåt nu ljög jag - jag cyklar ju 6 km om dagen mellan centralen och jobbet. Om det inte regnar eller är kallt eller om jag inte är ovanligt morgontrött eller har punka. Och bara på sommaren och senvåren. Annars åker jag buss. Jag hatar att träna och förstår inte det roliga. Jogging verkar i och för sig rätt skönt, bara springa fritt ute i naturen sådär. Fast egentligen inte. Tar hellre en promenad i maklig takt faktiskt. Eller sitter i trädgården och läser. Ja, helst det faktiskt. De få gångerna jag har fått för mig att jogga har slutat efter ett försök då jag nästan dött efter 1,5 km. Bokstavligen, eftersom jag  har astma som jag inte pallar medicinera. Jag försökte gå på jazzercise ett par terminer. Det var roligt. Men den ena terminen blev jag opererad för åderbråck och missade en månad. Vid andra försöket krockade massor med danstillfällen med tjänsteresor och tågförseningar, och alla som någon gång gått på dansskola vet ju vad som händer när man missar några gånger. Man kan lika gärna skita i det.

Och maten. Herrejävlar. Älskar potatis och socker, dricker mängder med kaffe och har inte varit i närheten av en grodd sen jag odlade krasse och sånt på mellanstadiet. Jag äter visserligen sallad till lunch nästan varje dag, men det är i brist på annan kul mat i närheten av jobbet. Och då har jag ändå dressing på och käkar fralla eller sötat danskt rågbröd till. Med Bregott eller helst riktigt smör. Mmm. Och så dricker jag Coca Cola Zero. Rena giftet. Fast det har jag slutat med nu, sen jag läste att sötningsmedel inte bryts ner av kroppen utan förorenar naturen. Så nu är det slut med det. Innebär förstås att jag riskerar vätskebrist då jag egentligen - schhh - inte gillar vatten.


Tro nu inte att jag har någon större ångest för detta. Bara lite. Inte heller ogillar jag er alla som är duktiga. Tvärtom jag tycker ni är riktigt bra. Allra coolast är ni som äter gott och motionerar. Som kära grannen som bakar världens godaste kakor och muffins. Ni som äter nyttigt och struntar i motionera är också coola. Er som lever på groddar och hårdtränar är jag inte så impad av, det verkar helt omöjligt så det är lika bra att inte ens bli impad.


Det enda jag har ångest för att att jag inte vet vad jag gör av tiden som jag borde få över eftersom jag aldrig tränar. Jag bloggar. Löser korsord. Läser. Facebookar. Sover ganska mycket. Ja, och hushållsarbete förstås, men det har ju alla. Jag är ju med barnen också. En hel del. Typ hela min fritid. Ofta är jag trött och somnar samtidigt med dem...